Vanliga frågor

Perspektiv genom samtal

Reflektionsövning utifrån filosofi, psykologi/vetenskap och österländsk filosofi/livsåskådning

Vanliga frågor/FAQ

Är du religiös?

Nej, jag tillhör eller bekänner mig inte till någon religion. Mitt intresse ligger inte i religion som helhet, t.ex. ritualer, framförallt är jag intresserad av de filosofiska aspekterna. Det finns många intressanta idéer och perspektiv att hämta ifrån religion/livsåskådning för att öva reflektion. Alla, även sekulära, kan sägas ha en livsåskådning - "glasögon" med vilka vi ser på, filtrerar och förstår livet. Men i ett sekulärt fall är de idéer man skapat sina glasögon med inte hämtade från religion. Intressant artikel om detta.

 

Varför utgå från just österländsk livsåskådning/religion/filosofi?

Det korta svaret är att det finns idéer där som kompletterar psykologi och västerländsk filosofi väl. Ett exempel på det är den stora spridningen mindfulness fått inom psykologi. En grundläggande skillnad mellan österländsk och västerländsk filosofi är att modern västerländsk filosofi tenderar att vara mycket "uppe i huvudet". Österländsk filosofi är också väldigt aktiv vad gäller tänkande "uppe i huvudet", men kombinerar detta generellt sett med ett mer holistiskt synsätt där tanke/känsla/handling skall vara i harmoni med varandra. På så sätt lämpar sig österländsk filosofi väldigt väl för att "leva ut" filosofi, medan modern västerländsk filosofi lättare stannar i huvudet.

En annan stor skillnad är att västerländsk filosofi och religion länge behandlats som separata områden, medan man i öst traditionellt inte skiljt dessa två områden åt.

För mer djupgående läsning kring detta rekommenderas den här artikeln.

 

Räcker det inte att prata med familj och vänner?

Reflekterande samtal kan man absolut ha med vänner och familj. Men en skillnad är att det kan vara svårt att diskutera vissa ämnen med människor man har en relation till eftersom det kan finnas beroenden eller kopplingar. Kanske det är svårt att diskutera med sin partner vad det innebär att vara en god förälder, eftersom man är föräldrar tillsammans och inte vill verka osäker i sin föräldraroll. Där kan jag vara ett mer objektivt bollplank utan koppling. Sen kan det även vara så att man är ganska ensam i sin vilja att reflektera kring olika frågor, och när man försökt ta upp saker till diskussion med människor i sin omgivning mötts av ointresse.