Varför ha samtal

Perspektiv genom samtal

Reflektionsövning utifrån filosofi, psykologi/vetenskap och österländsk filosofi/livsåskådning

Varför ha samtal?

Här nedan några exempel angående hur övning i reflektion och se nya perspektiv med utgång i filosofi, psykologi och österländsk filosofi kan motiveras. Formuleringen "friskvård" kan tolkas som något man gör av en rädsla för att bli sjuk, men det handlar minst lika mycket om att kunna leva ett fulländat liv. Det kan ses som ett besök till frisören eller en spabehandling, något som är hälsosamt men samtidigt roligt. Ett av delsyftena är just att avdramatisera samtal om "stora frågor" och dylikt. Se även detta blogginlägg som tar upp fler exempel än de här nedan.

 

KBT

Grunden i KBT är att tankar påverkar känslor som i sin tur påverkar vårt beteende. Våra tankar är påverkade av våra tankemönster, tankevanor spelar stor roll i vår mentala vardag. Ett mål med KBT är just att utveckla förmåga och färdighet att upptäcka negativa tankemönster man fastnat i, och reflektera kring dem för att kunna ersätta dem med andra.

http://www.psychologistanywhereanytime.com/treatment_and_therapy_psychologist/psychologist_cognitive_behavioral_therapy.htm

 

Positiv psykologi

Positiv psykologi är ett relativt ungt område inom psykologi där fokuset är att forska efter vad som får människor att må bra/leva fulländade liv istället för traditionellt fokus på psykisk sjukdom. En modell inom positiv psykologi kallas för PERMA. M:et i PERMA står för mening. Sättet vi berättar för oss själva om mening med livet har alltså stor påverkan på vårat välmående, vare sig vi gör det utifrån religion, vänskap, familj, personliga projekt etc. Genom övande i reflektion och breddande i synsätt är det möjligt att upptäcka nya möjligheter att skapa mening, vilket i sin tur alltså kan ha stor påverkan på vårat välmående.

http://www.positivepsyc.com/blog/the-meaning-of-life-the-m-in-perma

 

Mindsight

Dan Siegel är en känd psykolog/föreläsare/författare som myntat begreppet "mindsight". Inom mindsight pratar han om olika nivåer av integration. Genom integration i oss själva, vilket uppnås genom ökad självförståelse om tankar/känslor/beteenden, kan vi uppnå ökad möjlighet att connecta/integrera/skapa hälsosamma band med andra. En sådan slags integration inom oss som han nämner är "narrative integration" vilket beskrivs enligt:

"And then the related one is narrative integration, how do we actually weave the stories of our lives, because research has clearly shown that if you make sense of our life your own life will have new vitality to it, and the way you interact with others, including your lovers, your friends, family members, your own children. All of these relationships will be improved when you’ve made sense of your life.". På detta sätt är reflektiv förmåga även viktigt ur denna aspekt.

http://www.psychalive.org/what-is-mindsight-an-interview-with-dr-dan-siegel/

 

Mindfulness

Mindfulness ur ett modernt perspektiv betonar ofta att öva en icke dömande medvetenhet/närvaro gällande tankar, känslor, kroppsliga förnimmelser, beteenden och deras samspel. Det ursprunliga buddistiska perspektivet på mindfulness har mycket gemensamt med en sådan tolkning. En del som dock ges mindre uppmärksamhet i den moderna tolkningen är buddismens tankar om att "meditative stabilisation must be combined with liberating discernment". Dvs att den sinnesnärvaro man skapar bör kombineras med en frigörande klarsynthet. Överhuvudtaget kan buddismen sägas betona en filosofisk klarsynthet i lika hög grad som mental sinnesnärvaro. De är två ben som balanserar och förstärker varandra. Reflektion kan alltså vara ett väldigt bra komplement till en mindfulnesspraktik. Denna princip är även något som tas till vara i terapiformen ACT.

http://en.wikipedia.org/wiki/Sati_(Buddhism)

 

Kritiskt tänkande

Kritiskt tänkande är kärnan i filosofi - att kunna hålla flera perspektiv samtidigt. T.ex. skall Aristoteles ha sagt: "It is the mark of an educated mind to be able to entertain a thought without accepting it."

Kritiskt tänkande är även hjärtat i vetenskap vilket illustreras väl i citatet av Carl Sagan:

"At the heart of science is an essential tension between two seemingly contradictory attitudes — an openness to new ideas, no matter how bizarre or counterintuitive they may be, and the most ruthless skeptical scrutiny of all ideas, old and new." Sokratiska samtal är exempel på metod för att öva detta.

I våran tidsålder med tilltagande överflöd av information/reklam/kampanjer etc. blir kritiskt tänkande en allt viktigare förmåga som kan bidra till förståelse och hälsa.

 

Stress/sårbarhetsmodellen (Diathesis–stress model)

Detta är en modell för hur psykisk sjukdom uppstår. Kort tittar den på hur ärftliga faktorer och omgivning samverkar för att skapa olika tillstånd. I samband med denna modell brukar man även tala om skyddsfaktorer för psykisk sjukdom. En sådan skyddsfaktor är reflektiv förmåga, t.ex. hur man ser på/hanterar sitt inre liv och meningsskapande.

http://en.wikipedia.org/wiki/Diathesis%E2%80%93stress_model

stress-sårbarhetsmodellen